<?xml version="1.0"?><rss version="2.0">
			  <channel>
				<title>Vem Är Pirat?</title>
				<link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se</link>
				<description>Nyheter från Sjöhistoriska Museets utställning om pirater</description>
				<generator>BeGood</generator>				
		<item>
  <title><![CDATA[Fiender eller vänner?]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/fiender-eller-vanner/</link>
  <pubDate>Sat, 27 Feb 2010 11:22:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>27 april 1755</p>
    <p>[...] I slutet af april m&aring;nad kommo tidningar att breverna skulle till ett stort antal komma till kejsaren, vilket honom&nbsp;ganska mycket oroade, efter han ej visste om de kommo som fiender eller v&auml;nner. Brever kallas h&auml;r egentligen landsfolket eller bergs bebyggare, vilka m&aring;nga tusende tillsammans resa hela landet igenom; de f&ouml;ra med sig hustrur, barn, boskap och allt vad de &auml;ga, d&auml;r de finna en bekv&auml;mlig plats s&aring; de upp sina tj&auml;ll, pl&ouml;ja och s&aring;. Men efter sk&ouml;rden bryta de upp och s&ouml;ka andra platser; d&aring; dessa flockar trosta varandra, hava de st&auml;ndiga krig sins emellan,&nbsp;och den som vinner borttager de andras egendom&nbsp;och skingrar de &ouml;verblivna; med st&auml;dernas inbyggare hava de ock st&auml;ndigt fientligheter, emedan de bortr&ouml;va och stj&auml;la ifr&aring;n st&auml;dernas folk deras kreatur, och annan egendom, vilket de ock g&ouml;r tillbaka. Kejsaren pl&auml;gar merendels hava fred med breverna sedan han s&aring; mycket f&ouml;rlorat vid&nbsp;deras fiendeskap, emedan de 7 g&aring;nger satt honom&nbsp;ifr&aring;n kejsare-v&auml;rdigheten och satt&nbsp;hans bror mulli Gerdis i hans st&auml;lle, f&ouml;r vilken orsak kejsaren s&aring; mycket fruktade deras ankomst, ehuru de annars borde anses&nbsp;f&ouml;r hans unders&aring;tar. &nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/fiender-eller-vanner/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Fortsatt tyranni]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/fortsatt-tyranni/</link>
  <pubDate>Sat, 20 Feb 2010 11:14:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>18 april 1755</p>
    <p>Men denna hans mildhet blev [...] f&ouml;rvandlad uti tyranni, besynnerligen efter den 13 april, d&aring; hans fastlag, lent eller ramdam kallad, begyntes.</p>
<p>[...] Denna tiden l&auml;t han m&ouml;rda st&ouml;rre delen av sina f&ouml;rn&auml;msta officerare, andra l&auml;t hans ganska illa piska och pl&aring;ga och de kristna med ett f&ouml;rdubblat sv&aring;rt arbete tvinga under alcajdernas om&auml;nskliga h&auml;nder med hugg och slag, s&aring; de f&ouml;llo som d&ouml;da under b&ouml;rdorna och trodde vi ofta aldrig slippa med livet&nbsp;ifr&aring;n arbetet, som emot vanligheten stundom varade till sent p&aring; natten, besynnerligen de f&ouml;rsta 14 dagarna utav dess fastlag, d&aring; kejsaren n&auml;stan st&auml;ndigt var n&auml;rvarande: Men sedermera blev han n&aring;got b&auml;ttre till hum&ouml;rs d&aring; han fick en present utav gouverneuren uti Sal&eacute;, som bestod av r&ouml;tt och bl&aring;tt kl&auml;de...&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/fortsatt-tyranni/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Plågoande]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/plagoande/</link>
  <pubDate>Mon, 15 Feb 2010 10:54:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>5 mars 1755</p>
    <p>Kejsarens ostadiga sinne fingo vi dagligen f&ouml;rnimma uti de f&ouml;rsta m&aring;naderna p&aring; &aring;ret, fast&auml;n han under den tiden pl&aring;gade mera sina egna officerare &auml;n oss kristna, ty stundom l&auml;t han sl&aring; dem med k&auml;ppar s&aring; man trodde att dem aldrig undslippa med livet, och stundom m&aring;ste de till hans f&ouml;rn&ouml;jelse bitas och f&auml;ktas emot varandra...</p>
<p>[...] Uti mars m&aring;nad var kejsaren dock mycket god emot de kristna, s&aring; att han stundom d&aring; det var sv&aring;rt ov&auml;der och regn n&auml;r vi kommo ut att arbeta, l&auml;t oss g&aring; tillbaka och bliva hemma uti Knuten...</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/plagoande/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Pengar]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/pengar/</link>
  <pubDate>Wed, 10 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>2 februari 1755</p>
    <p>[...] Vi hade uti begynnelsen varit ganska illa utkomna h&auml;r uti Fez, ty vi kunde om&ouml;jligen leva av det lilla vi fingo om dagen av&nbsp;kejsaren , och allt vad vi hade till underst&ouml;d alla tillsammans voro de 7 guineer, som jag g&ouml;mde undan d&aring; jag&nbsp;blev tagen; om inte herr consul George Logie uti Alger varit s&aring; gunstlig och skickat oss den 1 februari 1755 50 stycken v&auml;xel-dukater, fast&auml;n han d&auml;rtill &auml;nnu ej f&aring;tt n&aring;gon mig bekant befallning fr&aring;n Sverige. Sedermera blev mig ock tillskickat, ifr&aring;n n&aring;gra stycken svenska kofferdi capitainer som voro uti Gibraltar och f&aring;tt veta om v&aring;rt el&auml;nde, 8 dukater och 16 blanquin. Den 23 januari avled en av v&aring;ra svenska gossar kalld Gustaf Lambrich efter en ganska l&aring;ngsam vattusot genom en pinsam d&ouml;d, han var ifr&aring;n &Ouml;land, salig herr&nbsp;kyrkoherden Lambrichs son, havande &auml;nnu sin k. moder en bedr&ouml;vad &auml;nka uti livet, vilken vi med all sorgf&auml;llighet samma dagen v&auml;l begrovo. &nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/pengar/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Nya kläder]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/nya-klader/</link>
  <pubDate>Thu, 04 Feb 2010 07:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>15 januari 1755</p>
    <p>[...] Kejsaren, som ifr&aring;n v&aring;r ankomst hit till&nbsp;Fez varit lika som ifr&aring;n sina sinnen, continuerade i begynnelsen av detta &aring;ret p&aring; samma s&auml;tt att illa hantera och pl&aring;ga oss med ett ganska sv&aring;rt arbete, s&aring; att det f&ouml;r oss syntes n&auml;stan om&ouml;jligt att&nbsp;l&auml;nge kunna&nbsp;emotst&aring;: Men som de gamla tr&auml;larna ber&auml;ttade oss att han ej alltid frambar uti sitt raseri, utan stundom har ett mildare sinne emot de kristna, s&aring; gjorde&nbsp;vi oss mera hopp om n&aring;gon lindring uti v&aring;ra olidliga pl&aring;gor, samt v&aring;gade s&aring; mycket att vi kastade&nbsp;oss med f&ouml;r honom, en g&aring;ng d&aring; han tycktes vara vid gott hum&ouml;r, och beg&auml;rde n&aring;got till kl&auml;der, d&aring; han var s&aring; frikostig att han l&auml;t giva oss var och en&nbsp;utav de de kristna tr&auml;larna 4 dukater till att k&ouml;pa kl&auml;der f&ouml;r...</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/nya-klader/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Bortgång]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/bortgang/</link>
  <pubDate>Fri, 29 Jan 2010 07:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>23 december 1754</p>
    <p>Den 23 decemb. blev en utav v&aring;ra svenska vid namn Swen Stille, som legat sedan den 23 oktober ganska illa sjuk, igenom en salig d&ouml;d f&ouml;rl&ouml;st ifr&aring;n denna usla tr&auml;ldomen, varuti vi andra till st&ouml;rre delen mycket sjukliga uti fr&auml;tande sorg m&aring;ste f&ouml;rbliva s&aring;&nbsp;l&auml;nge som den allsm&auml;ktige Guden behagade&nbsp;f&ouml;rl&auml;na oss krafter att emotst&aring; barbarernas h&aring;rda hanterande.&nbsp;Denna Stille var gift uti Calmar och l&auml;mnade uti sorg och bekymmer efter sig tillika med sin hustru m&aring;nga sm&aring; barn: N&auml;r n&aring;gon kristen d&ouml;r f&aring;r man lov att&nbsp;begrava honom p&aring; en d&auml;rtill utsedd plats utom staden,&nbsp;d&aring; slavarna f&aring; lov att dem sj&auml;lv utb&auml;ra, p&aring; en v&aring;r egen f&aring;ngeb&aring;r insydd uti n&aring;gon gammal rock eller vad som kan f&aring;s.&nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/bortgang/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Julafton]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/julafton/</link>
  <pubDate>Mon, 25 Jan 2010 07:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>24 december 1754</p>
    <p>Den 24 december eller julafton f&ouml;llo vi ned f&ouml;r kejsaren och beg&auml;rde att f&aring; frihet till v&aring;r julh&ouml;gtids firande, vartill han l&auml;mnade oss 3:ne dagar, under vilka vi ej utan besynnerliga sinnens r&ouml;relser betraktade v&aring;r dyra&nbsp;Fr&auml;lsares hugneliga f&ouml;delse, varigenom vi blivit ifr&aring;n den eviga tr&auml;ldomen befriade, och kunde oss &auml;ven ifr&aring;n den timliga i sinom tid fr&auml;lsa. Han har&nbsp;ock d&auml;rp&aring; bevisat&nbsp;emot oss dyrbara prov. Vi kunde ej annat &auml;n med v&ouml;rdnad p&aring;minna oss om den n&aring;d vi s&aring; m&aring;nga &aring;r tillf&ouml;rne, s&aring;som fria och lediga kristna nyttjat, och med timlig f&ouml;rn&ouml;jelse &ouml;verlevat &aring;r och tiders h&auml;ftiga f&ouml;rvandlingar, vid&nbsp;vilka tillf&auml;llen man uti en gynnande lycka s&aring; litet vet att v&auml;rdera de oskattbara f&ouml;rm&aring;ner man nyttjar; vi kunde s&aring;ledes ej utan blygsel erk&auml;nna det r&auml;ttm&auml;tiga kors, som vi f&ouml;r syndernas skull f&ouml;rtj&auml;nt att draga. Vi m&aring;ste underkasta oss allmaktens n&ouml;diga vilja.&nbsp;&nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/julafton/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Grymhet]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/grymhet/</link>
  <pubDate>Wed, 20 Jan 2010 07:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>30 oktober 1754</p>
    <p>[...] Man skulle f&aring;f&auml;ngt bjuda till att beskriva, med vad grymhet kejsaren hanterar, s&aring;v&auml;l de kristna, som morerna, d&aring; han p&aring; n&aring;got s&auml;tt bliver f&ouml;rt&ouml;rnad, som ofta sker utan den ringaste orsak, och d&aring; kan han p&aring; intet annat s&auml;tt stilla sin vrede &auml;n medelst n&aring;gons blods utgjutelse, eller att pl&aring;ga och illa hantera alla dem, som f&ouml;rekomma.</p>
<p>[...] Och var han p&aring; n&aring;got s&auml;tt oroad, ropade han genast till alcajderna, derrop serranij, eller, sl&aring; p&aring; de kristna, d&aring; var det ingen n&aring;d att v&auml;nta, utan alla de, som f&ouml;rde bef&auml;let sprungo efter oss, och med sv&aring;ra k&auml;ppar, g&aring;vo oss slag p&aring; slag, vilket merendels varade varade l&aring;ngt p&aring; aftonen, s&aring; att vi ofta f&ouml;llo av matthet orkesl&ouml;sa ned, men i kejsarens n&auml;rvaro upph&ouml;rde dessaej f&ouml;rr&auml;n vi stego upp och &aring;nyo begynte att springa med s&aring; sv&aring;r b&ouml;rda p&aring; blotta huvudet, som vi utom en annas tillhj&auml;lp ej kunde lyfta upp. Vid s&aring;dana f&ouml;r oss olidliga tillf&auml;llen fingo vi hela dagen ej s&aring; mycken tid att vi kunde taga en droppe friskt vatten l&aring;ngt mindre n&aring;got annat att styrka oss med.</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/grymhet/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Arbete]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/arbete/</link>
  <pubDate>Fri, 15 Jan 2010 07:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>28 september 1754</p>
    <p>Dagen efter v&aring;r ankomst till Fez firade morerna en utav sina&nbsp;helgdagar, som kallas Ei dilkebyr, och beg&aring;s med mycket buler, d&aring; vi voro fria fr&aring;n arbete, men f&ouml;ljande dagen eller den 28 september blevo vi udrivna att arbeta, och fast&auml;n jag var d&aring;lig och utmattad, s&aring; v&auml;l av min sjukdom, som av den l&aring;nga och tr&ouml;ttsamma resan, s&aring; m&aring;ste jag dock med de andra uti arbete.</p>
<p>V&aring;rt arbete, f&ouml;rst vi kommo hit, var att uppbygga ett nytt h&ouml;nsehus, som ej var s&aring; sv&aring;rt, som vi sedermera fingo med nya murars uppf&ouml;rande och gravars gr&auml;vande, vilket var ganska sv&aring;rt och skedde p&aring; det s&auml;ttet, att jorden, som m&aring;ste med korgar urb&auml;rasutur gravarna, blandades med kalk, sand och vatten samt sm&aring; sten uti en massa, vilken med margaetter eller klubbor st&ouml;ttes helt h&aring;rt tillsammans uti en f&ouml;rutu uppsatt form eller ram s&aring; bred och h&ouml;g av br&auml;der gjord som muren skulle bliva, d&aring; den b&ouml;rjade att h&aring;rdna togos br&auml;derna bort.&nbsp;Den liknar en av sten uppf&ouml;rd mur.&nbsp;&nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/arbete/</guid>
</item>
<item>
  <title><![CDATA[Från solens uppgång till solens undergång]]></title>
  <link>http://vemarpirat.sjohistoriska.se/piratlogg/fran-solens-uppgang-till-solens-undergang/</link>
  <pubDate>Thu, 14 Jan 2010 07:00:00 GMT</pubDate> 
  <description>
    <![CDATA[
    
    <p>30 september 1754</p>
    <p>H&auml;r var ej som uti Tetuan att det gjordes n&aring;gon &aring;tskillnad emellan dem, som varit capitainer och det &ouml;vriga skeppsfolket, d&auml;rtill fingo vi ej mer &auml;n en blanquin om dagen f&ouml;r var och en att leva utav, och ej den minsta vila&nbsp;ifr&aring;n solens uppg&aring;ng till kl. 5 a 6, om aftonen och srundom d&aring;&nbsp;kejsaren ej var vid gott hum&ouml;r, vilket som oftast h&auml;nde, till l&aring;ngt efter solens underg&aring;ng. N&auml;r arbetet skulle slutas, hissades en flagga in uti staden vilket gemenligen skedde kl. 4 s&aring; framt kejsaren ej p&aring;lade oss n&aring;got ovanligt tr&auml;lande. Vi hade efter materialiernas inbringande p&aring; slottet n&auml;stan 1 tysk mil att g&aring;, innan vi kommo till Knuten uti Fez, d&aring; vi f&ouml;rst m&aring;ste k&ouml;pa&nbsp;och tillaga b&aring;de middag och afton m&aring;ltid p&aring; en sg&aring;ng, varefter v&aring;r vila var ganska kort till att kunna emotst&aring; f&ouml;ljande dagens tyngd och hetta, besynnerligen som vi ofta voro s&aring; sjuka och d&aring;liga att vi varken kunde &auml;ta eller dricka, men lika fullt m&aring;ste utst&aring; samma tr&auml;lande, som en frisk.&nbsp;</p>
    ]]>
  </description>
  <guid>/piratlogg/fran-solens-uppgang-till-solens-undergang/</guid>
</item>

			  </channel>
			</rss>
		