Från solens uppgång till solens undergång

Här var ej som uti Tetuan att det gjordes någon åtskillnad emellan dem, som varit capitainer och det övriga skeppsfolket, därtill fingo vi ej mer än en blanquin om dagen för var och en att leva utav, och ej den minsta vila ifrån solens uppgång till kl. 5 a 6, om aftonen och srundom då kejsaren ej var vid gott humör, vilket som oftast hände, till långt efter solens undergång. När arbetet skulle slutas, hissades en flagga in uti staden vilket gemenligen skedde kl. 4 så framt kejsaren ej pålade oss något ovanligt trälande. Vi hade efter materialiernas inbringande på slottet nästan 1 tysk mil att gå, innan vi kommo till Knuten uti Fez, då vi först måste köpa och tillaga både middag och afton måltid på en sgång, varefter vår vila var ganska kort till att kunna emotstå följande dagens tyngd och hetta, besynnerligen som vi ofta voro så sjuka och dåliga att vi varken kunde äta eller dricka, men lika fullt måste utstå samma trälande, som en frisk.