Julafton

Den 24 december eller julafton föllo vi ned för kejsaren och begärde att få frihet till vår julhögtids firande, vartill han lämnade oss 3:ne dagar, under vilka vi ej utan besynnerliga sinnens rörelser betraktade vår dyra Frälsares hugneliga födelse, varigenom vi blivit ifrån den eviga träldomen befriade, och kunde oss även ifrån den timliga i sinom tid frälsa. Han har ock därpå bevisat emot oss dyrbara prov. Vi kunde ej annat än med vördnad påminna oss om den nåd vi så många år tillförne, såsom fria och lediga kristna nyttjat, och med timlig förnöjelse överlevat år och tiders häftiga förvandlingar, vid vilka tillfällen man uti en gynnande lycka så litet vet att värdera de oskattbara förmåner man nyttjar; vi kunde således ej utan blygsel erkänna det rättmätiga kors, som vi för syndernas skull förtjänt att draga. Vi måste underkasta oss allmaktens nödiga vilja.